Måndagsfiske

I måndags var jag ledig, självklart ska vi utnyttja tiden och åka och fiska. Träning på kvällen gjorde att dagens pass fick kortas ner och vi kunde tyvärr inte bege oss så långt bort. Vilket ibland kan vara bra så man testar igenom alla sjöarna man har på nära håll. Det är nog något man gör alldeles för lite egentligen, man göra nog samma fel när man fiskar också. När man väl är ledig ska man åka så långt bort som möjligt för att det "bör" vara bättre där. Likaså när man fiskar från land, då ska man komma så långt ifrån land som möjligt, när man är i båten då ska man kasta så nära land som möjligt....

Dagens pass började segt, inga gädda eller kontakt första två timmarna. Till slut började solen kika fram mellan molnen och det var som om gäddorna i vattnet började vakna till efter det. För bara ett par kast efter solens framgång så kunde vi kroka första gäddan. Kort därpå stod även farsan med en gädda i sin famn. Ett par stopp senare så får jag ett "hugg" eller lite tunggung i mitt spö, oerhört konstig känsla, nästan som om en lite större gädda bara ställt sig med draget i munnen och sakta hänger med in till båten. I detta fallet var det nu då ingen större gädda utan upp ur vattnet och ihopsatt med mitt drag en lina. Farsan greppar taget och vi dra upp linan. Först upp kommer en gammal och sliten droppen-spinnare. I andra änden kommer ett spö tillsammans med en ABU-rulle.

Ni kan väl gissa att vi garvar i båten, var ett tag sen nu men visst ska det hända oss. Vi plockar iallafall med oss detta för att göra rent och lägga in i "samlar-skåpet". Ett par gäddor och stopp senare var det dags igen. Men denna gången när vi tar upp ankaret från den geggiga botten så hänger även denna gången med en lina. Ett gott skratt och upp vevar vi in ett gammalt skeddrag. Detta följer så klart också med hem. Lika kul varje gång detta händer, minnen man kommer ihåg, nästa gång detta händer så håller vi tummarna för att det ska komma upp ett St. Croix-spö tillsammans med en Calcutta rulle, som sagt, det är ju inte omöjligt... haha

Ju längre dagen gick så blev fisket bättre, de småttingarna vi hade på morgonen hade nu bytts ut mot ett par 80 och 90-fiskar. På ena bilden ser ni farsans långsmala gädda som hade längden med sig men inte vikten. Bra blåst och över lag bra väderförhållande, allt talade för stor fisk. Farsan tappade en lite finare sak på djupet när vi stod stilla länge och betade på. Svårt som alltid och säga storleken men efter gamla erfarenheter så tippar vi en metergädda iaf. Innan vi skulle plocka upp tog jag ett par sista chans-kast långt in i vassen. Uppskattningsvis är det kanske max 30 centimeter djupt där inne och efter varierad invevning small det drygt en meter från botten. Spöböj direkt och jag såg en bred rygg pumpa sig ner under båten. När man minst anar så smäller det, det som är det fina med fisket!


Denna fisken blev den största för dagen med sina fina kilon och goda kondis. Längden hade gärna fått vara liiiite längre men dena muskulösa sak har goda förutsättningar att biffa på sig. Vi ses om ett år sa vi till gäddan och pussade den innan gäddan simmade ner i djupet. En kanondag som gav oss lite utdelning, kändes verkligen som om vi behövde den gäddan och dem andra lite finare. Till helgen som kommer ser det ut att bli mer fiske så håll er uppdaterade. Vi har även en rolig nyhet att dela med oss till er senare i veckan. Blogginlägg om det kommer! Stay Tuned! :)

//Christoffer L.